COP och SCOP – vad värdena betyder
Två siffror avgör vad en värmepump kostar dig i drift, och båda är lättare att missförstå än att förstå. Den ena gäller ett ögonblick, den andra en hel säsong – och den som står på energimärkningen är uppmätt i ett klimat som inte är ditt.
Kort skillnad
COP (Coefficient of Performance) är förhållandet mellan avgiven värme och tillförd el i en enda driftpunkt. COP 4,0 betyder fyra kilowattimmar värme per kilowattimme el – men bara vid exakt de temperaturer mätningen gjordes. Ett COP-värde utan angiven ute- och framledningstemperatur är i praktiken meningslöst.
SCOP (Seasonal COP) väger ihop hela uppvärmningssäsongen: alla utetemperaturer i klimatzonen, avfrostningar, start och stopp, styrförluster och den el som tillskottsvärmen drar när pumpen inte räcker till. SCOP är därför den siffra som faktiskt förhåller sig till din elräkning.
Varför märkningens SCOP inte gäller här
EU:s energimärkning bygger på standarden EN 14825, som definierar tre klimatzoner med varsin referensort:
| Klimatzon | Referensort | Redovisas på märkningen |
|---|---|---|
| Average | Strasbourg | Obligatoriskt |
| Warmer | Aten | Frivilligt |
| Colder | Helsingfors | Frivilligt |
Sverige ligger klimatmässigt i zonen Colder – men det är zonen Average som måste redovisas, och den frivilliga Colder-siffran anges sällan. Resultatet är att svenska köpare rutinmässigt jämför värden uppmätta i ett mildare klimat än det de ska värma i.
Hur stor skillnaden är blir tydlig i gradtimmar, alltså det ackumulerade uppvärmningsbehovet över ett normalår. Strasbourg ligger kring 2 750 graddagar. I Halmstad är motsvarande siffra 2 439, och i Luleå 4 954 – alltså omkring 1.8 gånger så mycket uppvärmning som referensorten.
Vad SCOP-skillnaden kostar
SCOP 4,5 mot 4,0 låter som en detalj. Räkna på det över pumpens livslängd i din ort:
Vad som är ett rimligt värde
| Typ | Ny pump, typiskt SCOP | Äldre pump i drift |
|---|---|---|
| Bergvärmepump | 4,8 | 2,8 |
| Luft/vatten-värmepump | 4,2 | 2,6 |
| Frånluftsvärmepump | 3,6 | 2,4 |
| Luft/luft-värmepump | 4,8 | 3,2 |
Riktvärden för svenska förhållanden, inte märkningsvärden. Skillnaden mellan kolumnerna är inte bara ålder utan också teknikutveckling – inverterstyrning har höjt säsongsverkningsgraden påtagligt sedan de på/av-styrda generationerna.
Det som påverkar ditt verkliga värde mest
- Framledningstemperaturen. Den enskilt största faktorn. Varje grad du kan sänka höjer verkningsgraden. Radiatorsystem dimensionerade för 55–60 grader ger sämre värden än golvvärme på 30–35.
- Hur mycket tillskottsvärmen går. Elpatronen har verkningsgrad 1,0. Varje timme den går drar ner säsongsvärdet direkt.
- Avfrostningarna. Gäller luftvärmepumpar. Vid temperaturer kring noll med hög luftfuktighet går en betydande del av energin åt till att smälta is i stället för att värma huset.
- Dimensioneringen. En kraftigt överdimensionerad pump som ständigt startar och stannar når inte sitt märkvärde.
- Inställningarna. En felinställd värmekurva kostar mer än de flesta tror. Se guiden om att ställa in värmekurvan.
Räkna på ditt eget hus i stället
Vill du veta din pumps faktiska säsongsverkningsgrad behöver du inte märkningen – du behöver din egen mätning. Läs av producerad värme och förbrukad el över en hel säsong, om pumpen loggar det. Gör den inte det, jämför elförbrukning mellan år och korrigera för vädret, annars jämför du vintrar och inte pumpar.
Normalårskorrigering
Räkna bort vädret ur elräkningen med graddagar från SMHI, för din ort.
Driftkostnadskalkyl
Vad pumpen kostar per år vid olika elpriser och verkningsgrader.
Reparera eller byta?
När en sjunkande verkningsgrad börjar motivera en ny pump.
Graddagar för svenska orter: SMHI öppna data, licens CC BY 4.0, bearbetade av Värmepumpsdoktorn. Normalperiod 1991-2020. Klimatzonerna och deras referensorter definieras i EN 14825, som ligger till grund för EU:s energimärkning av värmepumpar. Riktvärdena för SCOP är marknadsnivåer och inte mätvärden för en enskild produkt. Siffran för Strasbourg är en ungefärlig nivå avsedd att ge storleksordningen, och är inte beräknad med samma eldningsgränser som de svenska värdena – jämförelsen visar alltså att skillnaden är stor, inte exakt hur stor.