Var elräkningen hög på grund av vädret – eller är något fel?
Den vanligaste frågan bland svenska värmepumpsägare, och den svåraste att svara på själv: förbrukningen gick upp, men var vintern kallare eller har pumpen börjat krångla? Här räknar vi bort vädret så att två vintrar går att jämföra rättvist.
Vad är graddagar, och varför spelar de roll?
En graddag är ett mått på hur mycket värme huset behövde en viss dag. Är dygnsmedeltemperaturen 7 grader blir det 10 graddagar, eftersom uppvärmningsbehovet räknas från 17 grader. Summerar man hela vintern får man ett tal som säger hur kall den var – och två vintrar med olika graddagar går inte att jämföra rakt av.
Normalårskorrigering betyder att vi räknar om din förbrukning till hur den skulle ha sett ut ett normalt år. Först då syns om skillnaden beror på vädret eller på något annat: en trasig givare, en elpatron som gått in i onödan, en värmekurva någon råkat ändra, eller ett växande fel i pumpen.
Om siffrorna
Graddagarna är beräknade av oss från SMHI:s öppna mätdata (dygnsmedeltemperatur) för närmaste väderstation med tillräckligt lång mätserie. Normalåret är medelvärdet för perioden 1991–2020. Vi använder basstemperatur 17 grader med de klassiska eldningsgränserna, vilket är hur graddagar traditionellt räknas i Sverige.
Det här är alltså vår egen beräkning och inte SMHI:s kommersiella Graddagar-produkt – siffrorna kan skilja sig något från den. Väderstationen kan dessutom ligga en bit från dig; avståndet visas i resultatet. Eftersom både din säsong och normalåret räknas från samma station blir jämförelsen ändå rättvis, även om stationen ligger några mil bort.
Källa: SMHI (öppna data), bearbetad av Värmepumpsdoktorn. Licens CC BY 4.0.